Konst från Högberga och Brevik
Under årsmötet 1997 uppmärksammade vi 70-årsminnet av vår förenings grundande med en konstutställning. Det har funnits flera konstnärer i vårt område som dokumenterat vår miljö.
Tavlorna finns spridda på många håll, men vi lyckades samla in ett 20-tal som vi kunde visa. Vi valde därför att förlägga årsmötet till Högberga Gård (tidigare Villa Fåhreus) då byggnaden har gamla traditioner som privat konstmuseum. Den slottsliknande villan i nordisk renässans ritades av en av det tidiga 1900-talets ledande arkitekter, Carl Westman. Huvudbyggnaden uppfördes 1909–11. Ägaren till villan var Klas Fåhreus som var affärsman men också konstsamlare och konstmecenat.
I det magnifika konstgalleriet förvarades en av landets förnämligaste konstsamlingar. År 1916 tillkom en speciell byggnad, Kinagalleriet, för Fåhreus ostasiatiska kollektioner. Den Fåhreuska villan blev en samlingspunkt för konstnärer och den tidens kulturetablissemang. Här fick också unga lovande konstnärer bo under längre eller kortare tid. Fåhreus drabbades hårt av 20-talets finanskris och tvingades sälja först konstsamlingen och sedan villan. Byggnaden blev sedan konvalescenthem och på senare år kursgård – numera Högberga Gård.
Den ursprungliga anläggningen har kompletterats med två byggnadslängor i nordväst respektive sydväst. Klas son, Robert Fåhreus, blev professor i medicin och utvecklade blodanalysen "sänkningsreaktionen". Denna kom att bli så betydelsefull att Fåhreus enligt vissa forskare vore väl värd ett nobelpris.
Här nedan kan du också få gå på konstutställning!
Algot Ringström
1876–1956
Algot Ringström var yrkesverksam som ingenjör bl.a. hos Bolinders. Han kom till Lidingö 1923 och bodde på adressen Södra Kungsvägen 264 (vid Klöverbacken). Ringström genomförde vid sekelskiftet fritidsstudier i teckning, målning och grafik. År 1905 kom han in på Konstakademin. En tid var han sedan tecknare i tidskriften Idun. Ringström skildrade i sina målningar ofta båtar, hav och kustlandskap. Aulan i Lidingö läroverk (Hersby skola) pryds av en stor stilfull tavla av honom "När sillen går till" från Fiskebäckskil.
Karl Bergqvist
1894–1972
Karl Bergqvist bodde i den röda villan i korsningen mellan Klövervägen och Södra Kungsvägen. Han var konstnär till yrket och hade studerat vid både svenska och franska konstskolor bl.a. Academie Cola Rossini i Paris. År 1960 gav tidningen Folket följande recension - i samband med en av många konstutställningar som Bergqvist deltog i.
Sigfrid Olovsson
Sigfrid Olovsson var troligen född strax före sekelskiftet. Olovsson var yrkesmålare men hade också lärt sig att måla tavlor med motiv från trakten vilka han sålde. Tillsammans med sin bror, som var murare, hade han byggt villan på Trädgårdvägen 42. I slutet av 30-talet sålde bröderna villan, som senare blev tillbyggd med bl.a. terrass – för att flytta in i en mindre stuga påsamma tomt. De lämnade sedan vårt område 1942.
Uppgifter från Lars Åkerlund och Harriet Fjaestad.
Sigurd Sjöberg
Sigurd Sjöberg var inköpschef på AGA och samtidigt amatörmålare (olja, akvarell och krita) och skulptör. Sjöberg gick vid sekelskiftet kvällskurser på Valand i Göteborg. År 1915 flyttade Sjöberg till Lidingö och 1924 köpte han fastigheten Trädgårdsvägen 22. Under lidingötiden studerade Sjöberg skulptur på "Ateljen" på Smålandsgatan. Sjöberg målade naturen på Lidingö och i Stockholms skärgård i akvarell och skulpterade personer i sin omgivning, allt i naturtrogen stil.
Uppgifterna lämnade av sonen Ulf.
.
Algot Ringström föredrog att måla sina tavlor helt färdiga på plats. För det ändamålet hade han en kraftig springschascykel som cykelreparatören Windahl i Brevik försett med fästen för målarskrin, staffli och tavlor. Han favoritmotiv är soliga och innehåller öppna landskap med prunkande höstlöv, snö och frost, snösmältning och vårbäckar, vitsippor och björkar samt syrener och små stugor. De senare brukade han hitta bland söderkåkar. Dit åkte han spårvagn med all sin utrustning.
Uppgifter från sonen Carl Robert och barnbarnet Gerd.
"Akvarellspecialisten Bergqvists stil påminner mycket om Carl Larssons soliga, glada och ljusa stämningsskildringar med en prudentlighet som inte lämnar något övrigt att önska. Hans stilart är rent naturalistisk och hans färgkombination är innerlig och varm, ljus och skir som en vårmorgon och hans återgivning av vattnets speglingar och ljusbrytningar torde inte ens Zorn ha kunnat göra bättre."
Uppgifterna lämnade av sonen Björn.
